,

Om 18 dagar står jag på arlanda. Vill knappt tänka på stunden då jag ska krama om min familj och säga hejdå för tio månader. Våta kinder och ledsna men ändå så förväntansfulla blickar. Vill inte tänka.

Om 18 dagar sitter jag på planet till New York. Till New York! Kan knappt fatta. Galet vad kul det kommer att bli där med alla andra studenter. Fram till ett på dagen är det gemensamma aktiviteter, typ rundturer och så. Efter ett är det fri tid fram till eftermiddagen då bussen går tillbaka till hotellet. Love it. Love New York. I två dagar strövar vi fram på gatorna där och under den tredje dagen är det full fart med att skicka iväg alla till sina stater och familjer. Alltså den 4 kommer jag att träffa familjen Burchfield för första gången.

Jag undrar hur dom kommer att vara, familje alltså. Pappa James verkar som en väldigt lättsam person nu när jag pratar med honom och säger själv att han är lätt att prata med om det skulle vara något vilket det känns rätt tryggt. Mamma Katrina har jag inte pratat så mycket med men hon verkar som en otroligt storhjärtad person. Colleen säger själv att hon är en person med mycket kärlek. Jag hoppas att jag kommer att stortrivas i familjen och det tvivlar jag absolut inte på.

Jag längtar så mycket tills jag åker. Alla vänner på facebook som jag pratar med är så snälla och gulliga. De längtar tills jag kommer liksom! Jag vill åka nu. nu. nu. 18 dagar är så länge men ändå inte. Men istället för att bara gå och vänta på att tiden ska gå ska jag ta vara på dagarna och umgås med mina vänner och familj. För det är något jag kommer sakna under året.

Kanske att det kommer upp en bild på familjen men vill kolla med dom att det är ok först. peace